högläsa

Swedish

Etymology

Compound of hög (“aloud”) +‎ läsa (“read”). Compare Danish højtlæse.

Verb

högläsa (present högläser, preterite högläste, supine högläst, imperative högläs)

  1. read aloud

Conjugation
Conjugation of högläsa (weak)
Active Passive
Infinitive högläsa högläsas
Supine högläst höglästs
Imperative högläs —
Imper. plural1 högläsen —
Present Past Present Past
Indicative högläser högläste högläses höglästes
Ind. plural1 högläsa högläste högläsas höglästes
Subjunctive2 högläse högläste högläses höglästes
Participles
Present participle högläsande
Past participle högläst
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

Further reading
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.